#kårstatus

Oskar M Wiik
11 januari 2019

En studentkår ska ha som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid högskolan.

Så lyder högskolelagens nionde paragraf under kapitel fyra - Studenterna. En ständigt återkommande fråga, framför allt för nya studenter, är just vad en studentkår däremot är för något. Vilka mandat finns och hur tillsätts en studentkår? Nu går vi in i 2019 vilket för Södertörns högskolas del innebär en ny process då det är dags att ansöka om ställning som studentkår vilket ibland förkortas kårstatus.

Ordet studentkår var i Sverige på 1800-talet endast en benämniing på studentpopulationen vid lärosätet. I takt med att högskolorna växte uppstod därigenom ett behov av att tydligare organisera sig då de "allmänna kårmötena" blev för ostyrsliga. Sedan dess har studentkårerna tagit i plats i utbildningspolitiken hos säväl lärosätet som i samarbetsorganisationer för regioner och i Sverige nationellt. 1908 infördes studentkårsobligatoriet och gällde på samma sätt på nationsobligatoriet som funnits i Lund och Uppsala sedan 1667 - samtliga studenter var tvungna att vara medlemmar i studentkåren för att få studera.

År 2010 avskaffades nations- och kårobligatoriet och studentkår blev en status som kan tilldelas en studentsammanslutning av högskolans eller universitets styrelse och gäller i tre år, därefter måste sammanslutningen återigen ansöka om ställning som studentkår. SöderS tror på föreningsfrihet och att det är vi som behöver verka för att förtjäna studenternas förtroende för att bli medlemmar - inte att medlemskapet kommer genom tvång.

Avskaffandet av kårobligatoriet har däremot väckt stora frågor om studentkårernas (ekonomiska) förutsättningar att bedriva sitt arbete. SöderS huvudsakliga finansering kommer från ett statligt grundbidrag samt ett verksamhetsstöd från högskolan. Detta innebär att det är lärosätet som indirekt styr vilken typ av verksamhet vi har råd att bedriva och i vilken utsträckning och att studentkårerna hamnar i beroendeställning tlll lärosätet genom att verksamhetsavtalet är tätt sammankopplat med det ekonomiska verksamhetsstödet. Studentkårernas organisering skiljer sig därmed tydligt från övriga ideella organisationer i Sverige där grunderna för statsanslag kretsar till organisationens demokratiska förankring och krav på ekonomisk redovisning istället för styrning av vilken verksamhet som ska bedrivas.

Men. Utöver de ekonomiska anslagen - vad innebär det att vara en studentkår? Grunden är som den inledande rubriken säger - utbildningsgranskande rättigheter. SöderS tillsätter, stöttar och entledigar ledamöter i högskolans olika organ som behandlar utbildning och studenters förutsättningar. Vi stöttar enskilda studenter i studenträttsliga frågor och gör det enklare att studera genom förbättra studiesitutationen ekonomiskt och driver på i frågor om studentbostadspolitiken. Vi skapar även tydligare kontext i utbildningens kopplingar genom att främja kontakten mellan studietiden och arbetsmarknaden och engagerar studenter med gemensamma nämnare på utbildnings- såväl som intressenivå för att göra studietiden bättre och minnesvärd.

Genom Frihet och inflytande - kårobligatoriets avskaffande som var den propisition som ledde fram till studentkårernas omorganisering stipuleras det även att högskolorna har ett ansvar att informera om sin studentkår, dess verksamhet samt att informera om och uppmuntra till medlemskap i studentkåren.

SöderS har varit studentkåren vid Södertörns högskola sedan starten 1996 och har efter kårobligatoriets avskaffande fått förlängd status för perioderna 2013 till 2016 och 2016 till 2019. Nu har vi ansökt om att återigen få förtroendet att vara studenternas samlade röst och Södertörns högskolas studentkår till och med 2022. Beslut fattas i februari av högskolestyrelsen.