Röstning med bifallsrop.
Att låta någon som inte är medlem i organet delta vid ett möte. En kan då adjungeras med närvaro-, yttrande-, eller yrkanderätt.
Att ajournera ett möte innebär att pausa mötet till ett senare tillfälle.
Framtagande av faktaunderlag i en fråga som sedan diskuteras bland ledamöterna.
Ett organ är beslutsmässigt när de uppfyller stadgarnas krav för hur många av ledamöterna som måste finnas närvarande för att fatta ett beslut.
Beslutet skjuts upp till nästa sammanträde.
Talar om vilken nämnd/styrelse som ska sammanträda, plats och tid samt en lista över de ärenden som ska tas upp vid sammanträdet och vilka som är kallade.
Överflyttning av beslutanderätt.
Den som redogör för ett ärende och ger förslag till beslut.
Förteckning över ärenden som ska behandlas vid ett möte. Använts ofta synonymt med dagordning.
En skriftlig fråga från en ledamot till ordförande i en nämnd. Svaret ska också vara skriftligt och tas upp vid ett senare sammanträde.
Ett protokoll ska alltid justeras. En eller flera av ledamöterna utses att justera, dvs. intyga att protokollet stämmer med vad som hände under sammanträdet, ett slutligt godkännande av hur protokollet ska formuleras. Beslut träder i kraft då protokollet justerats.
Jäv kan uppstå om någon av ledamöterna eller en närstående till ledamoten är personligen berörd av ett ärende och ledamoten därmed inte bedöms vara tillräckligt objektiv. Om så är fallet får hen lämna rummet när ärendet behandlas.
Lärarkollegiets inflytande på beslutsprocesser vid högskolan.
När styrelsen eller nämnden inte anser sig kunna vänta på att protokollet ska hinna justeras enligt ovan kan man fatta beslut om att en punkt är omedelbar justerad och därmed giltig.
Det sätt som ordförande lägger fram förslagen till omröstning på. Om det finns fler än två förslag till beslut i ett ärende kan de ha stor betydelse i vilken ordning förslagen ställs mot varandra. Förslagen ska utformas så att de kan besvaras med ja eller nej.
Skriftlig redogörelse över vilka som deltagit och för vad som har förekommit och beslutats vid sammanträdet.
När en ledamot vill ha en särskild förklaring av exempelvis sitt eget agerande eller någon anmärkning tagen till protokollet.
Utsändande av förslag för bedömning och yttrande från exempelvis Universitetskanslersämbetet (UKÄ), studentkåren eller rektor. Detta ger alltså organet en chans att yttra sig i ärendet.
Då en ledamot anmäler att hen är emot det beslut som organet fattat. Eventuella reservationer ska alltid tas till protokollet.
En ordningsfråga som används om någon vill tillföra ett möte en upplysning. Upplysningen ska inte spegla talarens ståndpunkt utan endast tillföra fakta. Sakupplysning bryter eventuell talarlista.
Ett yrkande på streck i debatten innebär att diskussionen kring en viss fråga ska avslutas.
Om mötet beslutar att införa streck i debatten får de som vill därefter skriva upp sig på talarlistan en sista gång. En talarlista används vanligen vid möten för att ordna i vilken ordning mötesdeltagarna ska få prata. Talarlistan kan brytas av en ordningsfråga eller av replik.
Särskilt utsedd grupp med uppgift att ta fram kandidater till olika poster och uppdrag.
Omröstning med rösträkning. Om någon begär votering ska rösterna räknas och tas med i protokollet.
Förslag till beslut.
Begära, anhålla om. Används ofta i betydelsen ”anhålla om pengar” exempelvis för finansiering av projekt eller liknande.
En ordningsfråga är en fråga på ett möte som gäller själva formerna för mötet och hur det ska hållas. Exempelvis adjungerar, streck i debatten och sakupplysningar.